Älskar du korsord? Grattis – det är bra för din hälsa!
Att lösa korsord är ett behagligt tidsfördriv som utmanar de små grå och vässar ordförrådet. Och den härliga hobbyn är på intet sätt ny; det första korsordet publicerades för över hundra år sedan, närmare bestämt den 21 december 1913 i tidningen New York World.
Se också: 6 saker du inte visste om korsord
Det finns en uppsjö av olika korsord i varierande svårighetsgrad. Bland de vanligaste är krypto, ordfläta och bildkryss. Det spelar egentligen ingen roll vilken typ som du föredrar, att ägna sig åt hjärngymnastik som korsord i alla dess former har visat sig vara bra för hjärnan.
Älskar du korsord? Klicka här för att komma till tidningen med julens bästa kryss!
Forskaren Miia Kivipelto vid Karolinska institutet är specialiserad på åldersrelaterade sjukdomar och hyllar i en intervju med Språktidningen korsordslösande som ett enkelt sätt att hålla hjärnan i trim.
– Korsordslösande aktiverar hjärnan väldigt brett, eftersom man både måste fokusera för att leta efter ord i minnet och söka upp helt ny information. Sådana kognitiva övningar tränar långtidsminne, arbetsminne och problemlösning, säger hon i intervjun.
Korsord är bra för minnet
Förutom underhållning och trevligt tidsfördriv ger korsordslösandet både skarpare minne, trimmar inlärningsförmågan och gör det lättare för hjärnan att ta in information.
Den som är nybörjare inom korsordsvärlden gör rätt i att börja på en lägre nivå för att successivt öka svårighetsgraden. Den som löser många olika sorters korsord lär sig till slut hur en korsordskonstruktör tänker, tipsar korsordslösaren och författaren till boken Rätt i krysset, Lena Rainer, i en intervju med Sveriges Radio. Hon ger också sitt bästa stalltips.
Bästa ordet att veta om man ska lösa kryss
– Det är A och O om man vill lära sig att lösa korsord att lära sig ordet "OR", det är ett litet kvalsterdjur och det är ett ord som dyker upp i alla möjliga olika konstellationer.
Älskar du korsord? Klicka här för att komma till tidningen med julens bästa kryss!
Källor: Språktidningen, Sveriges Radio, Wikipedia