Alexandra: Migränmedicinen har gett mig ett nytt liv
Alexandra Dahlström, 52, bor utanför Uppsala med sin sambo. Hon arbetar med ekonomi och tycker om att fotografera.
I tjugoårsåldern fick hon plötsligt ett extremt kraftigt migränanfall. Det var början på ett liv med migrän som dessutom förvärrades genom åren.
– Jag har två typer av anfall – det ena går inte att stoppa med mediciner, och det är överjävligt, omänskligt att behöva utstå. Den andra typen är något lindrigare, och där har triptan-medicinerna oftast hjälpt hyfsat, så att jag sluppit bli sängliggande och kunnat jobba.
– Det som händer under den värsta sortens anfall är att smärtan i huvudet blir så kraftig att jag kräks och där ljud och ljus känns som knivar in i huvudet. Jag kan inte röra mig och klarar inte av att prata eller kommunicera med omgivningen. Jag vill bara dö.
– Det händer något i kroppen som orsakar totalt kaos, berättar hon.
Hade provat allt
Under nästan trettio år kom dessa anfall strax före varje mens.
– Under 26 timmar blev jag helt utslagen, kräktes var tionde minut. Kunde inte prata. Min familj och omgivning har fått lära sig att jag måste ligga ostörd i ett mörkt rum, det måste vara tyst i huset.
Eftersom hennes svåra anfall verkar ha samband med hormoner såg Alexandra fram emot klimakteriet.
– Under mina graviditeter slapp jag migrän helt och hållet. Både jag och läkarna trodde att samma sak skulle hända när jag kom i klimakteriet, men så blev det tyvärr inte.
Alexandra har provat alla tänkbara behandlingar mot sin migrän – hormoner före mens, botox, betablockare, epilepsimedicin med mera.
– Migrän-yoga var skönt, men hjälpte inte mot den svåra värken.
Triptanerna har hjälpt mot de lindrigare anfallen, men Alexandra har känt av biverkningar i form av tryck över bröstet, lätt illamående och trötthet.
– Jag hade nästan gett upp hoppet, säger Alexandra. Min migrän blev svårare för varje år, jag kände som att den tagit över hela mitt liv.
Äntligen godkänd
2014 var hon ledsen och desperat, hon hade hört talas om en indisk läkare och bokade en resa till Indien. Men just då fick hon av sin läkare, en neurologispecialist på S:t Görans sjukhus, en förfrågan om att vara med i en studie på ett nytt läkemedel, CGRP-blockerare.
– Jag kan verkligen säga att jag fick ett nytt liv. Jag har inte blivit helt befriad från anfallen, men på ett och ett halvt år fick jag bara tre svåra anfall. Alla anfall var lindrigare och kortare. Jag kunde planera aktiviteter.
När studien var avslutad fick Alexandra sluta med medicinen. Det var som att dra undan en matta, berättar hon, de svåra anfallen kom tillbaka lika ofta. Samtidigt kom hon in i klimakteriet.
– Medicinen fanns ju inte ”på riktigt”. När den blev godkänd i USA i maj 2018 började jag kämpa för att få den på licens. En tid fick hon hjälp av ett företag att få medicinen.
– Under hösten blev den äntligen godkänd även i Europa.
Fakta migrän
- Enligt ny forskning startar migränanfallet i själva hjärnan redan innan man får huvudvärk. Ibland redan dagen innan. Det leder till aktivering av centra i hjärnan och till hjärnstammen.
- Härifrån aktiveras delar av det så kallade sensoriska nervsystemet och det frisätts substanser som påverkar hjärnans och hjärnhinnornas blodkärl så att de blir onormalt smärtkänsliga. Det orsakar den pulserande värken vid migrän. Det ger också onormal känslighet för ljud, ljus och lukter.
- Risken för att utveckla migrän är till cirka 50 procent ärftligt betingad.
- Drygt en procent av alla svenska sjuåringar har migrän. Siffran stiger till drygt fem procent vid 15 års ålder. Cirka 15 procent av vuxna är drabbade.
- Här kan du få mer aktuell information om migrän: www.huvudvarkssallskapet.se och www.huvudvarksforbundet.se
Olika typer av migrän
- Migrän med aura
Drabbar cirka tio procent. Auran brukar vara mellan tio och trettio minuter. Vanligast är synstörningar. Andra klassiska neurologiska aurasymtom är stickningar och domningar i ena kroppshalvan.
- Migrän utan aura
Drabbar 65 procent. Enbart huvudvärk, ökad känslighet för ljud och ljus samt illamående. Huvudvärken är oftast halvsidig och pulserande, och ökar vid kroppsansträngning.
- Migrän utan huvudvärk
Det finns också migrän helt utan huvudvärk. I stället kan man vara ljus-, ljud- eller doftkänslig, må lite illa och känna sig tung i huvudet. Vissa har bara ögonmigrän, eller någon form av aura. Symtomen klingar oftast av snabbt. Vanligast är det med flimmer för ögonen, eller kortvarigt synbortfall.
- Migrän i magen
Vid bukmigrän dominerar mag- tarmsymtomen. Det rör sig om smärtor, illamående, kräkningar och kanske diarré. Magmigrän tycks vara vanligare hos barn, för att sedan övergå till huvudmigrän i tonåren eller vuxen ålder.