7 myter om återvinning – tror du på dem?
Här är de vanligaste myterna om återvinning
1.Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.
Nej, så mycket energi går det inte åt för att rengöra en förpackning. För att inte slösa energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten. Förpackningarna behöver inte heller vara kliniskt rena, det räcker med att ta bort det värsta för hygienens skull. Många förpackningar räcker att bara tömma och skaka ur. Det är de som innehåller kladdiga matrester som behöver en noggrannare rengöring.
2. Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material.
”Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material åt.”
3. Transporten av förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.
”Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.”
4. Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.
”Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.”
5. Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop.
”Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade.”
6. Soporna sorteras i efterhand så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet.
”Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns alltså inte. Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.”
7. Det är ingen mening att sortera färgat och ofärgat glas. Lastbilen lägger ändå allt tillsammans.
Det kan se ut som om alla glasförpackningar töms och blandas hop, men de lastbilar som hämtar glas har två fack på flaket. Ett för färgat och ett för ofärgat glas. Glaset hålls separerat ända tills det är återvunnet. Återvinning av glas sparar 20 procent energi jämfört med glas tillverkad från ny råvara
Visste du att:
9 av 10 invånare källsorterar förpackningar och tidningar
3 av 4 förpackningar återvinns
9 av 10 tidningar återvinns
Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen