Alva skapar nytt av gammalt skräp: ”Det kan bli mycket fint”
Det som någon annan kanske ser som skräp eller saker som behöver rensas ut ser Alva Ingvaldson som möjligheter. En gammal leksaksback, en bit madrass, vattentåligt tyg, en sliten nylonkasse och lim kan bli till något helt annat – en fotpall till balkongen till exempel.
– Om jag behöver något funderar jag först på vad kan jag skapa själv? Vad kan jag hitta på second hand? Vad kan jag få från vänner och släktingar? Kan jag fråga min granne om hon har något över? Många vill bli av med saker, det märker jag på mitt Instagramkonto.
Alva driver sedan juni förra året @upcycle_and_create_diy på Instagram där hon visar allt från möbler som hon målat om och klätt om, second handfynd, virkade sminkpads till sydda alster i begagnat tyg. Hon skapade kontot för att knyta kontakt med andra som pysslar och hantverkar samt för att visa upp det hon har gjort.
– Det är kanske inte alla som vet om att man göra en liten fotpall av gammalt skräp, att man kan använda material som man inte tänker på till det. Det behöver inte vara dyrt och svårt.
Mamma en förebild
Detta att skapa av sådant som finns hemma har hon med sig sedan barndomen. Hon växte upp på landet tillsammans med mamma, styvpappa och sex syskon. Föräldrarna beskriver hon som ”grönavågare”. De flyttade ut på landet för att leva närmare natur och djur, men också för att få mer plats åt alla barnen att röra sig på
Kort om Alva Ingvaldson
- Bor: Malmö
- Ålder: 38
- Familj: Sambo och bebis
- Sysslar med: Utbildad journalist och yrkesvägledare. Driver Instagramkontot @upcycle_and_create_diy.
Ekonomin var knaper till och från, men hennes mamma var kreativ och bra på att hushålla med slantarna. Och liksom morfar såg hon till att spara saker. Så som man gjorde förr, men som vi har tappat lite på vägen.
– Jag tror att mamma var 30-40 år före sin tid när det gällde hållbarhetstänk och kunskap om miljöpåverkan. Vi slängde aldrig saker utan tog vara på allt.
När Alva var 5–6 år började hon skapa mer själv och i 10-årsåldern gick hon en sykurs. Hon virkade kompisband av gammalt garn, gjorde papier-machéfigurer av gamla tidningar, sydde gosedjur av tyger som hon hittade i mammas gamla kökssoffa samt börsar och väskor. Inspiration fick hon ofta i slöjden.
– Jag älskade slöjden, fick många idéer där och gick hem och letade i gömmorna. Jag läste att någon politiker tyckte man skulle lägga ner slöjden. Det är bland det dummaste jag har hört. Om vi ska gå mot en hållbar framtid måste vi lära oss att göra saker själv. Vi behöver kunna laga saker och skapa det vi behöver. Och man behöver lite grundkunskaper för att kunna skapa.
Numera inspireras hon av andra som skapar. Instagram och inte minst Youtube har massor att erbjuda.
Tre saker som Alva prioriterar för en mer hållbar vardag:
- Cykling – Har ingen bil och det är ett medvetet val. Jag bor ju i stan och kan cykla överallt. Lägger varken pengar eller belastar miljö på att ta mig runt.
- * Köper sällan kläder. Jag är öppen med det vilket gör att folk ger mig kläder. Återanvänder mycket av det jag har.
- * Om jag behöver något nytt tittar jag runt. Finns det hemma? Kan jag göra det? Kan jag få det av någon? Är det någon som har denna sak – och den bara ligger och skräpar?
– Om jag inte vet hur man gör en sak så tittar jag på Youtube. Jag lärde mig att virka en matta av ett gammalt lakan av en gammal dam på den amerikanska landsbygden. Det är fantastiskt.
Servetter av begagnat tyg
Alva är nybliven mamma. Och inför bebisens ankomst letade hon kläder och annat på second hand, upptäckte att det går att hyra sådant som bärselar samt skapade förstås nytt av gammalt.
– Av leopardmönstrade lakan som jag har haft sedan länge har jag sytt babywipes. Det är perfekt med mönstrat tyg till servetter. Då syns inte eventuella fläckar.
Hållbarhet går som en röd tråd i hennes liv. Hon slutade äta kött när hon var 14 år, handlar oftast kläder på second hand. Men hon understryker att alla måste hitta sin väg.
– Jag tycker att det är viktigt att känna det som en kul och fin sak. Att bidra. Inte något jobbigt och att man måste offra sig och anpassa sig. Utan istället se vad man kan göra själv, se vad som är rimligt och känns roligt. Hållbarhet måste hålla i längden. Man måste kunna trivas med sina val. Annars ger man upp.
