Enkät visar: 90 procent polisanmäler aldrig att de utsatts för sexuellt våld
– Sexualbrotten behöver prioriteras mer inom polisväsendet, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare på organisationen Storasyster.
Att anmäla att man har blivit utsatt för ett sexualbrott är ovanligt. I en undersökning som nyligen genomfördes på allas.se, svarade 46 procent av de medverkande att de någon gång blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Av dessa svarade bara tio procent ja på frågan om de polisanmälde övergreppet.
Hela 90 procent svarade nej.
En av tio våldtäkter anmäls
Att en så förkrossande majoritet av de utsatta väljer att inte anmäla, förvånar inte Cecilia Bödker Pedersen. Hon är generalsekreterare på organisationen Storasyster som arbetar med stödverksamhet för utsatta personer och för att förebygga sexuellt våld. Hon säger att resultatet från enkäten hos allas.se bekräftar den bild hon har av situationen.
– Det här stämmer definitivt överens med det som våra stödsökande uppger. Det är alltid svårt med mörkertal, men man brukar peka på att en av tio våldtäkter blir anmälda. De flesta som vi kommer i kontakt med har inte ens en tanke på att anmäla eftersom de befinner sig så tidigt i sin bearbetning av övergreppet, säger hon.
Aller media stöttar Storasyster
Vi, som en del av Aller media, strävar ständigt efter att ge Sveriges kvinnor ett rikare liv. Därför har vi skapat Lauramånaden, en månad dedikerad åt att stötta en organisation som förbättrar kvinnors – våra medsystrars – liv.
I år stöttar vi Storasyster – Sveriges största stödorganisation för den som utsatts för sexuella övergrepp.
Du kan också stötta Storasyster! Swisha din gåva till 900 67 92 och märk med ”Gåva”.
#Lauramånaden2022
Därför väljer många att inte anmäla
Orsakerna till att man inte anmäler ett sexuellt övergrepp är många och individuella. Men Cecilia menar att det finns vissa återkommande orsaker som de stödsökande uppger.
– Ofta är man utsatt av någon man har en nära relation till, vilket kan göra det jättesvårt att anmäla. Kanske har man gemensamma barn och är rädd för vad förövaren kan hitta på om man anmäler. Det kan också vara svårt att identifiera det man blivit utsatt för som ett övergrepp om förövaren är någon man älskar och lever med.
Få sexualbrott leder till fällande dom
Att så få sexualbrott leder till fällande dom är en annan vanlig orsak till att många låter bli att anmäla. De senaste åren har bara ungefär fem av hundra anmälda våldtäkter lett till en fällande dom enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet som publicerades 2019.
– De flesta förövare går fria, det är väldigt svårt att få en fällande dom när det gäller sexualbrott. Många uttrycker för oss att det inte leder någonstans att anmäla och att det är en jobbig process att gå igenom. Man har hört historier om brottsoffer som blir ifrågasatta av polisen, som får kränkande frågor, som inte blivit trodda och därför bär många på en oro inför att ha kontakt med polisen.
Fakta: Att anmäla sexualbrott
- Att bli utsatt för ett sexualbrott väcker ofta känslor av skam och skuld hos den utsatta. Det gör det mindre sannolikt att man vänder sig till polisen.
- Andra orsaker till att man inte anmäler är bland annat rädsla för att inte bli trodd, rädsla för förövaren och det egna psykiska måendet.
- Enligt samtyckeslagen går gränsen för vad som räknas som brottsligt vid om deltagandet i en sexuell handling är frivillig eller inte. En gärningsman kan därför fällas för exempelvis våldtäkt även om varken våld eller hot förekommit.
- Enligt lagen har man när som helst rätt att säga nej till sex, även om man tidigare samtyckt till handlingen.
- Under 2020 anmäldes cirka 25 000 sexualbrott. Av dem rubricerades 9 580 som våldtäkt. Men i den Nationella trygghetsundersökningen som Brå genomförde samma år uppgav 4,6 procent av befolkningen – eller 375 000 personer – att de utsatts för sexualbrott.
- Som utsatt har man ingen skyldighet att anmäla ett sexualbrott, men det är viktigt att göra det för att ens rättigheter ska kunna tillgodoses. Till exempel kan man då få ersättning från Brottsoffermyndigheten, om gärningsmannen inte kan bindas till brottet.
- Det är viktigt att ta kontakt med polisen så snart som möjligt för att eventuella bevis ska kunna säkras.
Källa: Storasyster, Brå, Polisen
Förtroendet försämrades efter anmälan
I Storasysters rapport från 2021, där man undersökt vad utsatta upplever att fungerar och inte fungerar i processen kring en polisanmälan, svarade 63 procent av de medverkande att deras tillit till rättssystemet försämrades i och med att de polisanmälde.
– Någonstans har man en förhoppning om att samhället ska räcka till, man tror på polisen och rättsstaten och att ens ärende kommer att tas om hand. Men det blir så tydligt att rättssystemet inte håller, för man blir inte omhändertagen. Man gör sin anmälan och sedan hör man ingenting på ett halvår, många beskriver det som att befinna sig i ett vakuum. Sedan får man ett brev där det står att ens ärende är nedlagt. Jag förstår verkligen att man då förlorar förtroendet för rättsväsendet, säger Cecilia.
Många rekommenderar ändå polisanmälan
Samtidigt som så många upplevde en försämrad tillit efter att ha gjort en polisanmälan, var det 62 procent som ändå rekommenderade andra att trots allt göra en polisanmälan. Det kan verka motsägelsefullt, men Cecilia säger att det handlar om en känsla av att stå upp för sig själv.
– Det finns trots allt något stärkande i att polisanmäla. Det ger en känsla av att man har gjort allt man kan för sin egen skull och det kan vara viktigt i hanteringen av övergreppet. Många i vår studie uttryckte att det var skönt att veta att det fanns en anmälan mot den här personen. Genom att anmäla hade man gjort det man kunde för att skydda andra från att utsättas för samma gärningsman.
Det här är Storasyster
Storasyster grundades 2012 och är i dag, med sina 140 volontärer, Sveriges största stödorganisation för den som utsatts för sexuella övergrepp.
Storasyster erbjuder olika typer av stöd:
- Mejl- och chattjour där den utsatta får en stödperson över chatt, mejl eller video.
- Juridisk rådgivning
- Medföljning till polis, vård- eller behandlingsinstanser
- Samtalsmottagning med stödsamtal, rådgivning och psykologisk behandling
- Samtalsgrupper för utsatta och anhöriga
- Alla personer från 13 år, oavsett könsidentitet, kan vända sig till organisationen. Även anhöriga är välkomna att ta kontakt för stöd och hjälp.
- Storasyster arbetar för att öka medvetenheten om och minska förekomsten av sexuellt våld. Organisationen erbjuder utbildningar och ger regelbundet ut rapporter kring ämnet sexuellt våld. Man har också grundat två sajter – stödefterövergrepp.se, där verksamheter som kan ge stöd till utsatta finns listade, och låtossprataomsex.nu där personer som upplever sexualitetsproblematik efter övergrepp kan få hjälp.
Den som vill komma i kontakt med Storasyster kan besöka hemsidan, storasyster.org.
Högre prioritet för sexualbrott
För att fler ska anmäla sexualbrott måste vårt rättssystem förändras, menar Cecilia.
– Sexualbrotten behöver prioriteras mer inom polisväsendet. Det behövs utredare som kan och förstår sexualbrott och som vill arbeta med den här typen av brott. Då blir det också robusta utredningar. Våldtäkt klassas som grovt brott och det är bra, men det betyder samtidigt att det utreds på samma enhet som mord, gängkriminalitet och skjutningar. Följden blir att sexualbrott inte prioriteras. I vissa delar av landet har man speciella enheter för sexualbrott och där ser man också att det går snabbare och de utsatta får bättre information.
Bättre information till brottsutsatta
Att man som målsägande får ordentlig och kontinuerlig information från polisen är en viktig del i att känna sig trygg med att anmäla. Det här gäller både information om själva utredningen och om vilka instanser man kan vända sig till om man behöver stöd och hjälp, säger Cecilia.
– Ur vårt perspektiv borde det vara lätt att komma till rätta med det. Det är inte svårare än att polis eller målsägandebiträde hör av sig till den utsatta och berättar hur det går i ärendet. Och att de ger information om vart man som utsatt kan vända sig om man behöver stöd i processen och att man har rätt till ett målsägarbiträde. Flera av dem vi pratade med uppgav att det också hade känts tryggt att veta vilken dag förövaren får reda på anmälan och kallas till förhör. Som det är nu har man ingen aning och det kan vara väldigt stressande.
Fakta: Enkäten på allas.se
- 3 975 personer deltog i enkäten på allas.se mellan den 26 och 31 januari 2022.
- 1 828 personer (46 %) svarade ja på frågan om de någonsin utsatts för ett sexuellt övergrepp. 2 046 personer (52 %) svarade nej. 101 personer (2 %) svarade att de inte visste.
- 290 av de utsatta personerna svarade att de utsatts av en okänd person. 381 personer hade utsatts av en anhörig. 424 av sin partner. 841 personer svarade ”annan” på frågan om vem förövaren var.
- 1048 av de utsatta personerna svarade ja på frågan om övergreppet påverkar en än i dag.
- 90 procent av de utsatta personerna uppgav att de aldrig hade polisanmält brottet.
Attityden förändras med ökad kunskap
Enligt Cecilia skulle antalet polisanmälningar om sexualbrott med stor sannolikhet öka om de här åtgärderna kom på plats. Redan nu går det att se en förändring på samhällsnivå där vi blir alltmer medvetna om den här typen av brottslighet och vilka rättigheter vi har.
– Vi ser att antalet anmälningar har gått upp sedan samtyckeslagstiftningen kom på plats 2018. Fler och fler verkar förstå att det är ett brott de har utsatts för. Vi har blivit mer upplysta om att man kan bli våldtagen i en relation och av någon man älskar. Men för att få fler att anmäla måste vi ha ett rättsväsende som kan ta hand om de anmälningarna och att vi vänder bilden av en rättegång som ett andra övergrepp.
Hit kan du som utsatts för sexuellt våld vända dig för hjälp
Har du eller någon du känner utsatts för sexuellt våld? Hit kan du vända dig för hjälp, stöd och rådgivning:
- I akuta situationer ska du alltid ringa 112. Polisen kan komma till dig, ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och se till att du får vård. Det är bra att polisanmäla ett sexualbrott så fort som möjligt, men det går också bra att göra det efteråt – även om det har gått lång tid sedan det hände. Om det inte är akut når du polisen på 114 14.
- Organisationen Storasyster erbjuder stöd och hjälp till den som utsatts på flera olika sätt, bland annat via chat, stödsamtal, samtalsgrupper, juridiskt stöd och medföljning till vårdinrättning och myndigheter. Läs mer på Storasysters hemsida.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- Föreningen Tillsammans erbjuder bland annat stödtelefon och stödgrupper till utsatta.
- På Brottsoffermyndighetens hemsida frivilligtsex.se finns kontaktuppgifter till en rad organisationer och myndigheter dit man som utsatt för sexuellt våld kan vända sig, såväl vuxna som minderåriga.
- Hos Vårdguiden 1177 finns ytterligare kontaktuppgifter och länkar till instanser som kan hjälpa och stötta offer för sexuellt våld.