Lina: Morris var min bästa vän
Vi trivdes så bra tillsammans men tyvärr fick vi inte lika mycket tid ihop som jag önskat.
Jag träffade Morris på ett hem för övergivna katter. När jag blev introducerad till alla katter såg jag direkt en spräcklig katt med ett lugnt kroppsspråk som satt ensam och spejade i ett hörn, och jag fick känslan att han kanske hamnat i skamvrån.
– ”Det där är Morris”, fick jag höra när föreståndaren såg min nyfikna blick. ”Jag föreslår att du tar Mitzi. Hon kommer att vara en bra och lämplig katt för dig.”
Det var för sent. Jag hade redan bestämt mig för Morris. Jag skrev på några papper och sedan gick jag med en bra magkänsla ut till min bil. Jag var säker på att han skulle passa in bra hemma hos mig, både i huset och i trädgården.
Livet förändrades till det bättre när Morris flyttade in
Det visade sig stämma, för när jag bar in honom i huset styrde han snabbt sina tassar mot vardagsrumssoffan, där han lade sig till rätta. Snart var han igång med att spinna och då förstod jag att vi skulle få många mysiga stunder i varandras sällskap.
Snart blev trädgården hans lekplats och Morris utvecklades också till en utmärkt mus- och mullvadsjägare. Han kom gärna till ytterdörren med sin fångst för att lämna över bytet till mig. Under tiden gjorde han många roliga ljud som om han ville berätta om jakten för mig.
Med tiden upptäckte jag att han faktiskt hade cirka 25 olika ljud, och det var nästan som om han hade utvecklat sitt eget språk.
Han förlängde gärna turen i trädgården med en utflykt till skogsdungen i utkanten av trädgården och här nosade han efter intressanta saker på marken eller njöt av utsikten från en av de höga granarna.
Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Veterniärens mardrömsbesked: ”Obotligt sjuk”
Morris var verkligen inget krävande husdjur. Till vardags skötte han sig själv, men med tiden började något oroa mig.
Han drack inte särskilt mycket, varken vatten eller laktosfri mjölk. Jag tänkte att han kanske släckte törsten i fågelbadet eller pölarna när det hade regnat.
En dag hittade jag honom liggande på köksgolvet, flämtande och uttorkad. Jag tog honom direkt till veterinären, som efter en noggrann kontroll berättade att Morris var obotligt sjuk. Hon bad mig komma tillbaka med honom nästa dag för uppföljning.
Vi fick fem underbara år tillsammans
Dagen efter fick Morris dropp och han låg helt utmattad på veterinärsoffan. När vi kom hem bar jag honom runt i trädgården medan vi tittade på fågellivet och alla växterna, och jag viskade till honom hur mycket han betydde för mig.
Nästa morgon låg han död vid fotändan av min säng.
Det var tragiskt, men det kunde aldrig ta ifrån mig fem riktigt underbara år tillsammans. Jag är fortfarande så glad att just Morris med sitt snälla och kloka sinne blev min katt.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]