Snart kan sprutor vara ett minne blott vid medicinering. I alla fall tror några forskare att de löst problemet hur vi ska kunna ge medicin direkt genom huden.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet tror sig ha löst ”hudens gåta”.  Genombrottet öppnar för nya behandlingsmetoder samtidigt som det kan minska risken för mediciners  biverkningar.

Forskargruppen har lyckats beskriva hur hudens yttersta lager, hornlagret, ser ut och fungerar på molekylnivån. Det öppnar dörren för att i stor skala kunna ge läkemedel genom huden. Det ger också stora möjligheter att bättre förstå många hudsjukdomar.

Vattentätt lager
– Man kan säga att vi har lyckats lösa hudens gåta, något som kan ha stor betydelse för dermatologin, säger Lars Norlén, docent vid enheten för dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet och den som lett forskargruppen.

Det översta lagret av huden är ett vattentätt barriärskikt, hornlagret. Nu har en forskargrupp på Karolinska Institutet lyckats strukturbestämma detta barriärskikt på molekylnivå, något som ger förståelse för hur hudens ”genomsläpplighet” fungerar.

Kan slippa sprutor
På sikt banar det väg för att brett kunna ge läkemedel genom huden i stället för i tablett eller sprutform. Fördelarna med det är flera, bland annat kan läkemedlet ges jämnt över tiden och inte stötvis. Det innebär också att patienten slipper den så kallade förstapassagemetabolismen, där hela den givna dosen passerar levern, något som ökar risken för biverkningar.

Datorsimulering
– Nu har vi möjlighet att konstruera datorsimuleringar där vi kan pröva oss fram för att ta reda på vilka substanser som behöver tillsättas olika läkemedel för att öppna upp huden. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna administrera vanliga läkemedel som insulin och antibiotika genom huden, säger Lars Norlén.

För att göra sin kartläggning har forskarna tagit fram ett helt nytt experimentellt tillvägagångssätt, där de bland annat blixtnedfryst små hudbitar som sedan studerats med ett nedfryst elektronmikroskop.

– Det har gett oss möjlighet att bestämma hur vävnaden ser ut och fungerar på molekylnivån i en levande cell. Våra data har inte grumlats av tillsatta färger, lösningsmedel eller plaster, vilket är unikt, säger Lars Norlén.

Stor betydelse för utvecklingen
För hudmedicinen, eller dermatologin, har upptäckten stor betydelse. Majoriteten av alla hudsjukdomar yttrar sig genom något slags störd funktion i hudens skyddsbarriär. Forskarna vill nu gå vidare och använda sin metod för att på molekylnivå bestämma störningen i hudens skyddsbarriär vid olika hudsjukdomar. Det är i så fall ett avgörande steg mot ökad förståelse av dessa sjukdomar, och sannolikt en förutsättning för utvecklingen av nya och bättre behandlingar.

Genombrott
– Det här kan bli ett genombrott för dermatologin. Vår forskargrupp har ägnat 20 år åt att lösa hudbarriärens gåta, säger Lars Norlén.

Alla landlevande organismer har en vattentät barriär som ett yttersta skyddskal. Hos människan och andra ryggradsdjur utgörs denna av ett unikt sammansatt fettskikt mellan cellerna i hudens översta lager, hornlagret. Men även andra landlevande organismer, som insekter och växter, har en liknande skyddsbarriär.

– Att förstå hur denna skyddsbarriär har utvecklats är ett viktigt led i att förklara varför liv på land existerar och är möjligt, säger Lars Norlén.

Svårt att sova? Ring KBT-supporten!

Sömnbesvär kan behandlas effektivt med hjälp av Kognitiv Beteendeterapi (KBT)! En enkel självhjälpsbok har gett bra resultat vid forskning.

Parallellt med ökad stressrelaterad ohälsa har även de självrapporterade sömnproblemen blivit vanligare. En studie publicerad i BMC Psychiatry visar att ett av de vanliga sömnproblemen – insomni – effektivt kan behandlas genom kognitiv beteendeterapi (KBT) förmedlad via en självhjälpsbok. Detta var ett av de nya rön som belystes vid den årliga temadagen om sömn, stress och hälsa som arrangerades av Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

Effektivt även vid depression
- Insomni syftar på otillräcklig sömntid och sömnkvalitet med efterföljande dagtidssymptom. En ny studie visar att insomni kan behandlas framgångsrikt även när besvär som exempelvis depression eller smärta förekommer samtidigt med sömnbesvären (sk komorbiditet). Tidigare undersökningar har främst utgått från personer som enbart lider av insomni, berättar Mats Lekander, professor vid Stressforskningsinstitutet.

Telefonsupport
133 personer med insomni (över 90 procent med komorbida besvär) deltog i studien. Personerna slumpades till sex veckors behandling med självhjälpsbok, med eller utan terapeutstöd per telefon om 15 minuter per vecka, eller ingen behandling alls. Behandlingen gav snabbt effekter i form av minskade sömnbesvär, särskilt i den grupp som fick terapeutstöd per telefon. Dessutom minskade även besvären med stress som personerna upplevt.

Billig och effektiv
- Eftersom sömnen är viktig för både vår mentala och fysiska hälsa är det hoppingivande att se att en behandling kan vara enkel och billig men ändå kraftfull. De positiva följderna på andra faktorer än insomnin återstår att studera, men vi har redan nu tecken på att den förbättrade sömnen kvarstår en längre tid efter behandlingen, säger Mats Lekander.

Ny studie
Under hösten startar två uppföljande studier där självhjälpsbehandlingen ges via internet istället för som bok. Studierna genomförs vid Internetpsykiatrieneheten i Stockholm och kommer att fokusera på den extra utsatta grupp av patienter som både lider av depression och insomni.

Studien utfördes av Susanna Jernelöv, Viktor Kaldo och Mats Lekander i ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Mmmmm... te och choklad. Både gott och nyttigt!

Grönsaker, te, fullkorn och choklad kan hjälpa till att skydda kvinnor från stroke, visar en stor studie från Karolinska Institutet i Stockholm.

Skälet är att kost rik på antioxidanter, har en betydligt lägre risk att drabbas av stroke, som omfattar både blödning i hjärnan och blodpropp i hjärnan.

Kosttillskott fungerar inte
De hälsosamma antioxidanterna bör konsumeras som livsmedel och inte som kosttillskott såsom A och vitamin E eller betakaroten.  Antioxidanter finns främst i grönsaker, fullkorn, te och choklad.

Studien om antioxidanter i livsmedel är baserad på en enkät om kostvanor bland nästan 37.000 svenska kvinnor födda 1914 till 1948.

Två grupper
Kvinnorna delades in i två grupper. En stor grupp av mer än 31.000 av dem som inte tidigare drabbats av hjärt-kärlsjukdom och en mindre grupp på drygt 5500, som hade drabbats av hjärt-kärlsjukdomar.

I den stora gruppen var risken att drabbas av stroke 17 procent lägre bland kvinnor som åt mest antioxidanter jämfört med dem som åt minst antal.För kvinnor med tidigare hjärt-kärlsjukdom var vinsterna ännu större om man bara tittar på risken för stroke, inte blodproppar.

Nästan halverad risk
Bland dem som åt mycket antioxidanter, var det 45 procent färre fall av stroke än bland dem som åt mindre.

Studien är den största i området. Och även med hänsyn tagen till en övergripande sundare livsstil i allmänhet bland kvinnor som äter hälsosamt med många antioxidanter, menar forskarna att det finns påtagliga bevis för att antioxidanter i sig är bra mot stroke

Frukt och grönsaker minskar risken för stroke.

Kvinnor som äter en kost rik på antioxidanter – med mycket frukt, grönsaker och gryn – löper lägre risk att drabbas av stroke, oavsett om de tidigare lidit av hjärt-kärlsjukdom eller inte. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

– Antioxidanter kan förhindra så kallad oxidativ stress och inflammation i kroppen och därmed minska risken för stroke. Därför är det bra om människor äter livsmedel som innehåller antioxidanter, särskilt frukt och grönsaker, säger Susanne Rautiainen, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Obalans ökar risken
Oxidativ stress innebär en obalans mellan produktionen av cellförstörande så kallade fria radikaler och kroppens förmåga att bekämpa dessa. Det leder till inflammation och i förlängningen det som i dagligt tal brukar kallas åderförkalkning.

Antioxidanter, så som C- och E-vitamin, karotenoider och flavonoider, kan förhindra oxidativ stress och inflammation genom att de oskadliggör de fria radikalerna. Antioxidanter, särskilt flavonoider, kan också bidra till kärlvidgande effekt, minska inflammation och bildandet av blodklumpar samt sänka blodtrycket.

Närmare 37.000 kvinnor kartlagda
I den aktuella studien ingick närmare 37.000 kvinnor mellan 49 och 83 år som som drabbast av hjärt-och kärlsjukdomar och som inte gjort det.

Uppgifter om kostvanor samlades in genom en enkätundersökning. Forskarna kunde på det sättet bestämma studiedeltagarnas totala antioxidantkapacitet, TAC (total antioxidant capacity), som alltså visar den sammanslagna effekten av alla antioxidanter i kosten och även tar hänsyn till eventuella synergieffekter mellan olika ämnen. Forskarna delade sedan in kvinnorna i grupper i enlighet med deras TAC-intag.

Minskad risk
Det visade sig att för kvinnor med högst TAC-värden stod frukt och grönsaker för ungefär 50 procent av tillskottet av antioxidanter. Annan mat som bidrog till höga TAC-intag i denna grupp var fullkorn (18 procent), te (16 procent) och choklad (5 procent). Resultaten visade att kvinnor, utan hjärt-kärlsjukdom vid studiens start, i gruppen med högst TAC-intag hade en statistiskt signifikant lägre risk att drabbas av stroke, jämfört med gruppen som hade lägst TAC-intag. Detsamma gällde för kvinnor som tidigare drabbats av hjärt-kärlsjukdom.

Hälsomedvetna
– Kvinnor som äter mycket mat innehållande antioxidanter är troligen mer hälsomedvetna och kan även på andra sätt ha en hälsosam livsstil, något som kan ha påverkat våra resultat. Men den tydliga kopplingen mellan TAC-intag via kosten och strokerisk kvarstod efter att vi justerat för andra livsstilsfaktorer, så som rökning, fysisk aktivitet och utbildningsnivå, säger Susanne Rautiainen.

Studien är publicerad i ”Stroke – journal of the American Heart Association”, online 2 December 2011 och heter “Total Antioxidant Capacity of diet and risk of stroke – a population-based prospective cohort of women”, Susanne Rautiainen, Susanna Larsson, Jarmo Virtamo & Alicja Wolk.

Work out på riktigt?

Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Studien visar att det kan vara möjligt att använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder och ändå uppnå samma eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer med färre arbetstimmar innebär en ökad produktivitet, samtidigt som individerna kan dra nytta av de hälsofördelar fysisk aktivitet ger.

Bättre ork
– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.

I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka.

Mindre sjuka
Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade rapporterade också förbättringar i självskattad produktivitet – de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.

Studien publicerades i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.

Kaffe är bra mot aggressiv bröstcancer.

Fem koppar kaffe om dagen minskar risken för aggressiv bröstcancer med femtio procent!

Det visar forskning som gjorts vid bland annat Karolinska institutet. I studien har ingått sammanlagt närmare 2 800 kvinnor med bröstcancer och 3 000 friska kvinnor.

- Resultatet är så pass dramatiskt att mer än fem koppar om dagen minskar risken med över femtio procent, säger Per Hall, en av forskarna bakom studien.

Trodde inte på resultatet
Forskarna trodde först att det var något fel på studien och gick därför igenom en lång rad andra möjliga faktorer. Men fann till slut att det var kaffet som låg bakom riskminskningen. Slutliga sambandsbeviset var att risken minskar ju mer kaffe man dricker. Två koppar gav mindre effekt.

Vad i kaffet som minskar risken för aggressiv bröstcancer vet forskarna fortfarande inte. En teori är att vissa ämnen i kaffe minskar cellernas förmåga att dela sig. Den skyddande effekten visade sig bara fungera på den aggressiva, icke hormonberoende, varianten av bröstcancer. På den vanligare förekommande bröstcancern, den hormonberoende, visade kaffet inga effekter.

Drabbar 7 00 om året
Ca 7 000 svenska kvinnor drabbas varje år av cancer. Varje år dör 1 500 av sjukdomen.

Kanske dags att börja röra på sig?

Motion och sund kost är inte bara en hjälp för att hålla vikten nere. Det kan också hjälpa till att minska risken för att senare i livet utveckla demens.

Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet där man tittat närmare på sambandet mellan övervikt i medelåldern och demenssjukdomar. Studien, som bygger på data från svenska Tvillingregistret, publiceras i den amerikanska vetenskapstidskriften Neurology.

Halva Europa överviktigt
Man räknar med att ungefär 1,6 miljarder människor i världen är överviktiga eller feta, och över femtio procent av den vuxna delen av befolkningen i USA och Europa faller inom denna kategori. Den nu aktuella studien, som letts av Weili Xu vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, bekräftar tidigare resultat som visar att viktminskning och goda kost- och motionsvanor i medelåldern minskar risken att drabbas av demenssjukdom.

Tvillingforskning
Forskarna analyserade data från 8534 tvillingar i 65-årsåldern och uppåt. Av dessa hade 350 personer diagnostiserats med demens och 114 med trolig demens. Uppgifter om vikt och längd hade registrerats redan när deltagarna var i 30-årsåldern. Deltagarna delades in i fyra grupper med utgångspunkt från BMI-värde: underviktiga, normalviktiga, överviktiga och feta. Övervikt definierades som BMI mellan 25 och 30 och fetma som BMI över 30. Av deltagarna i studien var 2541 personer eller nära 30 procent överviktiga eller feta som medelålders.

80 procent i riskzonen
Det visade sig att personer som hade varit överviktiga eller feta i mitten av livet hade 80 procent ökad risk att utveckla demens, Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens jämfört med normalviktiga. Resultatet kvarstod efter att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som kunde påverka utfallet, så som utbildning, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Av de som inte drabbades av demens var 26 procent överviktiga och 3 procent feta. Bland de som fick demens var 39 procent överviktiga och 7 procent feta.

Genetiska faktorer
Forskarna analyserade också data från tvillingpar, där den ena tvillingen hade demens och den andra inte. Det visade sig då att det inte längre gick att se en signifikant koppling mellan övervikt/fetma och demenssjukdom.

– Det här talar för att genetiska faktorer och omgivande miljö tidigt i livet påverkar kopplingen mellan övervikt i medelåldern och risk för demens senare i livet, säger Weili Xu.